Webbstrategi.se

Det pratas och skrivs mycket om webb 2.0 just nu. Dock är det inte helt klart vad som är webb 2.0. Jag tänker inte försöka mig på att göra någon allmängiltig, filosofisk eller säljande definition av begreppet, det finns det alldeles för många av. Istället tänkte jag ge en kort beskrivning av webb 2.0 som jag uppfattar det. Förenklat kan man säga webb 2.0 representerar en bred samling av relativt trendiga Internetteknologier, användningsområden och affärsmodeller för webben. Det är tveksamt om en webbplats som bygger på endast en av nedan listade trender kan kallas för webb 2.0 även om många gärna gör det.

Användargenererat innehåll – detta är kanske en av de mest påtagliga trenderna. Webben är inte längre en kanal för enkelriktad kommunikation förbehållet dem som behärskar html-programmering. Bloggarna har gjort det möjligt för alla internetanvändare att enkelt publicera sina egna åsikter och kunskap. För den som missat vad en blogg är så finns en utmärkt förklaring på ett annat bra exempel på användargenererat innehåll, nämligen Wikipedia. Användargenererat innehåll behöver inte vara begränsat till text utan kan vara även foto och video. Webbplatser som lyckats skapa ett stort intresse och användarbas för just delning av foto och video är flickr och youtube. Även delning av röst har blivit populärt i form av podcast och det är idag möjligt att enkelt prenumerera på podcasts från hela världen via t.ex. Itunes, Apples framgångsrika Internetbutik för musik. Användare delar inte bara innehåll utan också metadata och hjälper till att filtrera innehåll (likt redaktörer). På många webbplatser (del.icio.us, digg) är det möjligt för användarna att tagga innehållet (s.k. folksonomy) och på så vis gemensamt skapa en beskrivning (tagcloud, ranking, etc.) som representerar vad användarna tycker och inte webbutvecklaren/informationsarkitekten.

Syndikering – betyder generellt att innehåll blir tillgängligt för flera webbplatser samtidigt. Tekniker för syndikering har funnits med ett tag i form av XML-baserade RSS och Atom men det är först på senare år som de fått en större användning, till stor del drivet av bloggandet. Med hjälp av dessa tekniker underlättas publicering av innehåll men också konsumtion via så kallade rss-läsare där besökarna kan läsa innehållet på ett och samma ställe samt slipper besöka sina favoritsajter för att se om de uppdaterats.

Mashups – är en webbplats som integrerar flera webbapplikationer och innehållskällor till ett erbjudande. Detta är möjligt då webbplatser öppnar upp åtkomst till sin affärslogik via API:er som kan användas av andra aktörer för att skapa mervärde för sina besökare. Dessa API:er gör det möjligt att med liten insats kan integrera och kombinera tjänster från andra. Vanligt förekommande tekniker för detta är webservices, javascript och json. Bra exempel på webbplatser som erbjuder API:er är Google Maps och Amazon.

AJAX – Asynchronous JavaScript and XML är kanske den teknik som mest förknippas med webb 2.0 ur ett säljperspektiv men minst ur ett filosofiskt perspektiv. AJAX är en teknik som öppnar dörren för en rikare användarupplevelse. Med AJAX kan webbläsaren utbyta information med servern utan att sidan behöver laddas om vilket är det normala för en webbsida. Detta gör det möjligt att skapa webbplatser som i stor utsträckning liknar applikationer. Exempel på webbplatser som använder sig av AJAX är modesajten Gucci och AJAX-portalen Netvibes.

Stil/Design – även vad gäller design av webbplatser så finns en tydlig webb 2.0-stil, inspirerad mycket av Apple (eller om det är tvärtom). En sådan stil karaktäriseras av bl.a.:

• Enkel design
• Centrerad orientering
• 3D-effekter (reflektioner, fades, drop-shadows)
• Rundade hörn
• Alpha-, Beta- och Gammaklisterlappar
• Mjuka och neutrala bakgrunder
• Tilltalande ikoner
• Utrymme
• Stora rubriker

Ytterliggare två iakttagelser är att webb 2.0 har fått karaktär av att främst finnas inom B2C-områden och att de webb 2.0-sajter som fått störst uppmärksamhet handlar om nöje istället för nytta. Somliga vill göra gällande att webb 2.0 är ett marknadsföringsjippo för att skapa intresse och kamma hem ytterliggare några miljoner på artiklar, seminarier, utvecklingsarbete, etc. Onekligen är intresset stort och mer än en riskkapitalist i Silicon Valley har nog tummat på annars strikta bedömningskriterier i jakten på nästa myspace, youtube eller del.icio.us. Själv tycker jag att de tekniktrender som beskrivits ovan erbjuder mycket spännande möjligheter. Jag önskar dock att man pratar lite mer om teknikerna var för i sig och lite mindre webb 2.0. Men viktigast av allt är att förstå användarbehoven och hur ovan nämnda tekniker eventuellt kan användas för att möta dessa behov med ett matchande erbjudande och samtidigt vara intäktsgenererande. För oavsett hur mycket man talar sig varm om webb 2.0 så kommer ingen att köpa något för att det är webb 2.0, utan det är för att det fyller ett behov. Risken är annars att det bara blir en dot.com 2.0.